Vill liksom bara kura ihop mig till en liten boll, och ligga och spinna i soffan. Bland mjuka kuddar och filtar. Har inget behov av sällskap, jag känner eremiten i mig träda fram.
(Det bor en eremit där inne, annars skulle jag inte stå ut med mitt jobb, det blir måånga och lååånga ensamma timmar.)
Nu har jag dessutom gripits av någon sorts nestingattack. Jag vill bona och greja.
Brukar inträffa vid:
A) Flytt till nytt hus
B) Graviditet
Och nu är det ingendera.
Shoppar små lyktor. Ljus. Påslakan.
Ligger bland mina tusen kuddar i sängen, och läser.
Tittar på Girls.
Dricker te.
Litet LED-ljus, fönstret sitter högt uppe i trappen.
Har alltid velat ha någon ljuskälla där, och levande ljus vore livsfarligt.
Visst är han fin?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar