Jojo

Jojo, vilken intellektuell familj man bor i, tänker jag när jag kommer ner i köket om morgonkvisten och den HÄR ligger på köksbordet.

Jag läste Brott och Straff som kurslitteratur på universitetet för mååånga år sedan, och jag kommer ihåg att jag inte direkt njöt av läsupplevelsen, utan verkligen tröskade mig genom boken.
Raskolnikov = världens velpotta, var min slutsats.
Men det märkliga är att berättelsen har stannat kvar hos mig, jag minns den.
Och det är ju ett bra betyg.

Har jag köpt något på bokrean i år?
Nope, jag känner inte alls samma sug som förr, och sen har jag ju knappt tagit mig utanför dörren på flera veckor. Så det bidde inget.

PUCK ☼