Det är knäppt, jag äter bra( = rikligt och varierat, dvs både kött OCH potatis) är ingalunda magerlagd, rör på mig och bor i ett någorlunda isolerat hus. Iallafall är det byggt efter energikrisen -73, inte som de härligt obekymrade sextiotalsvillorna med atrium och perspektivfönster åt ALLA håll.
Och ändå är jag kall.
Nästippen är absurt kall. "Jävlar" utbrister sambon om han skulle råka nudda den någon gång. Den är verkligen nära fryspunkten. Jämt. Att inte den har stelnat, krackelerat och fallit av än, är ett under.
Jag går och lägger mig med skidsockar varje kväll. Ibland har jag tröja på mig, över pyjamasen.
Sen vaknar jag i och för sig alltid efter några timmar och kastar av mig allt i panik.
Jag sitter under filten i soffan med fårskinnstofflor.
Och önskar att man finge ha torgvantar på sig inomhus.
Hur många lager kan man ha på sig utan att anses vara stollig, eller se ut som man har lagt på sig en fem, tio kilo?
Väninnan börjar med långkalsonger i slutet på sepetember och kör dem till efter påska, så man är ju inte ensam.
Bara detta - idag, besök på en av de stora snabbmatskedjorna. Sonen dyker upp i jeans, t-shirt och jacka.
Moi- Linne, klänning, kofta, halsduk, jacka, vantar och mössa.
Det är faktiskt JOBBIGT. Särskilt om man går in i en butik, för då übersvettas man ju inom en minut.
Jag tror vi behöver en kamin.
I varje rum.
(Okej inte tvättstugan då.)
Dagens:
Klänning Odd Molly, underklänning Cream, stävlar Dasia
 |
| Snyggt |
Plus kofta från provrummet då...
 |
| Bylsigt. Inte så snyggt. |
PUCK ☼
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar