Ej stjärnor gnistra och glimma
Alla sova i radhuset här
djupt, under midnatts timme
Månen vandrar sin tysta stig
Hägg lyser vit från gård och stig
Truten skriker från taken
Endast Lisa är vaken
Står där så trött vid sin radhusvägg
Sur mot den vita bilen
Tittar som många nätter förr
upp emot månens skiva
Tittar mot huset där alla kan sova
Inte så enkelt, det kan hon nog lova
Grubblar, fast ej det lär båta
Över en underlig gåta
PUCK ☼
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar