Inte generellt, jag talar om journalister, radiopratare eller hallåor.
Ex 1- Tv- hallåa "Sean Banan har en liten fadäs för att visa rumpan". What? Menar hon möjligen "faiblesse" (förkärlek)? Måste hon använda ett ord hon inte förstår? Kan ingen hjälpsam själ läsa igenom hennes manus före sändning?
Ex 2 - Programledare i radio " Detta var den sista låten Ane Brun skrev inför hennes senaste platta". Vad, vems platta? Har jag missat något?
Ex 3 - Programledare i radio, pratar om olika sätt att beskriva att någon är lite bakom, "hissen går inte hela vägen upp", etc, "han har inte alla tomtarna på loftet". Inte det? Men det är väl toppen isåfall?
Jag vet att språket är levande och förändras.
Ord försvinner, kommer till, eller ändrar betydelse. Vi böjer inte substantiv i ackusativ och dativ längre.
Och glada är vi för det.
Men när någon verkligen säger fel i total okunskap, vrider sig mitt inre.
Jag vet att jag låter som en bakåtsträvare, men varför välja ett yrke där just det talade ordet är viktigare än allt annat, om man inte behärskar det?
Alla barn borde få läsa Lennart Hellsing.
Han använder språket på ett häftigt och roligt sätt.
Bollar hit och dit med orden.
"Magister Tjeder stiger neder från sin sjuvåningskateder.
Mycket mat mor Margareta,
böcker kan man inte äta,
ty de är så vinkelräta"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar