Fortsatta solglimtar? I hope!
Fortsätter att lyssna på Sommar i P1 på podradio.
Fortsätter att springa ut och in på balkongen i takt med att molnen lättar, och hopas.
Har ångest över all fallfrukt. Ingen vill ha mer paj.
Känner stoor tveksamhet inför att trycka ner mig i höstens (ostretchiga) jeans.
Fortsätter att ducka för getingar, en ovälkommen sensommargäst. Dock barmhärtigt få i år?
Fortsätter att förundras över mannens tveksamhet till att ta helt vanlig receptfri allergimedicin. När hela näsan är igenproppad av ogräspollen.
Försöker samla energi till att ÅKA TILL TIPPEN med allt jox som rensats ut i sommar.
Läser bok på bok på bok.
Upptäcker att det var väääldigt längesen jag hyrde en film, eller gick på bio. Hyllorna i videobutiken fulla av otittat. Och det är kul.
Eller jo, till slut sett En oväntad vänskap. Den var lika bra som alla sa.
Har svårt att förstå att ett barn läser på universitetet, och att det andra går på gymnasiet. Weird. In a good way.
Fattar inte att solbränna tar en månad att få jämn och fint över kroppen, men en vecka att fult och flammigt slitas bort.
Undrar vem det är som har sytt in alla mina kläder under sommaren?
Tycker dock att det känns helt ok att jobba. Känslan kommer antagligen att ha passerat ungefär vid ingången av nästa vecka.
Tänker ta ett dopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar